Välkommen hit!
Jag har valt att ta paus i undervisningen för att hinna med att satsa på min egen häst och min egen utveckling och ridning. Tiden springer iväg för fort och helt plötsligt så har min unghäst blivit 7 år och vi har inte kommit så långt som det var tänkt.
Jag låter dock denna hemsida ligga kvar för jag har fått mycket fin återkoppling av många om det jag skrivit och tänker att det kan alltid hjälpa någon som sitter och funderar på nätet.
Biomekaniknörd och “teknikryttare” som blev med en häst som visade hur man rider med känsla. Jag tror att det kan gå som en sammanfattning. 🙂 Fast den första hästen som visade mig hur man rider med känsla var en enorm älg till ridskolehäst i början på 90-talet, henne kommer jag aldrig glömma.
Som för många andra är min hästresa lång, här är några milstolpar som format mig till den jag är idag:
- Militanta ridskolan när jag växte upp (det var ju så de var på den tiden) som inte förklarade HUR utan mötte frågor med ”håll tyst och rid”. De fick mig att läsa min första bok om dressyr, den enda bok om dressyr de hade på biblioteket, ”The complete training of horse and rider” av Alois Podhajsky. Har blivit många fler böcker sedan dess. Jag räknade dem nyligen det det visade sig vara ca 80 stycken hästrelaterade faktaböcker i bokhyllan. Oops! 🙂
- Mina år då jag red för Perry Wood som utvecklade mig både som ryttare och människa..
- Min superkänsliga valack som utbildat mig och utmanat mig i många år. Vi hängde ihop i över 15 år.
- Min valacks fläkskada i ett bakben när han var i 8-årsåldern som fick mig att studera ännu mer biomekanik och utbilda mig till Equine Touch practitioner. Trots fläkskadat iliopsoas-komplex så kom vi till att arbeta med piaffen. Det här var en häst veterinärerna tyckte jag skulle ge upp på med sin skada.
- Min valacks reaktion på dåligt foder med lindrig fång som fick mig att att studera hovar och all forskning som fanns om fång.
- Alla hästar jag behandlat som visade mig specifika återkommande ryttarrelaterade problem och gjorde att jag började undervisa mer och mer. Dumt laga hästar om man kan hjälpa ryttarna att inte rida dem till de problemen överhuvudtaget. Bättre och roligare för både häst och ryttare att få hjälp med träningen istället.
Välkommen hit och gå gärna till bloggen för att få lite tips på vägen i din ridning!
/Therese