Vi ryttare är ju väldigt långsamma jämfört med våra hästar. Hästen är ett bytesdjur och överlever ju inte utan sina snabba reaktioner och uppmärksamhet mot allt som händer runtomkring den i miljön. Det är faktiskt rätt fantastiskt att de kan fokusera på oss i ridningen i så långa stunder som vi begär av dem.

Denna snabbhet behöver vi som ryttare inspireras av. När vi i ridningen får den där braiga förändringen som ibland kan vara så liten att vi nästan missar den, behöver våra känsliga hästar den där belöningen/eftergiften för att den ska veta att det var det vi bad om. Om vi inte förklarar för vår häst att den gjorde rätt så kommer kommer vi tappa det där braiga hästen erbjöd.

Så nånting vi alltid ska öva på att att bli lite snabbare i våra reaktioner så att vi med våra hjälper kan belöna vår häst när vi erbjuds något bra. Ju bättre vi blir på det desto mer kan vi fånga upp och belöna de små skiftningarna ridningen som gör mer än vad vi tror.

Det här är något som kan låta väldigt svårt för många. Jag har genom åren stött på en hel del elever som tror att de inte har förmågan att bli riktigt bra ryttare. Flera av dem har givit upp redan innan de har försökt….försökt att öva. För öva är grejen! Om vi inte tränar på nånting så kommer vi aldrig bli bättre på det. Med träna menar jag absolut inte kämpa, när vi kämpar blir vi spända och blockerade, både mentalt och fysiskt. Att öva är att vara öppen och nyfiken på vad som händer och närvarande i nuet. Framförallt ska du slänga det där taskiga självförtroendet överbord!!

När vi övar är bäst det sista vi behöver vara, det enda vi behöver vara är nyfikna. 🙂